Fursten befäster sin makt

Gustav Vasa

Gustav Vasa

Gustav Vasa, född 1496, riksföreståndare 1521–1523, kung 1523 fram till sin död 29 september 1560. Kröntes i Uppsala domkyrka 1528. När han kom till Strängnäs maj 1523 var han ganska väl förtrogen med staden och dess omgivningar. Gustav vistades på Räfsnäs kungsgård när han i november 1520 fick beskedet om Stockholms blodbad av ”gubben i Tranevik”.
Hela Gustavs familj torde ha varit ganska väl förtrogen med Strängnäs. När Gripsholm var färdigt som ett ståtligt renässansslott bodde han med sin familj under kortare och längre perioder där, bland annat därför att det låg på betryggande avstånd från Stockholm. De två äldsta sönerna satt fängslade på Gripsholm. Den yngste sonen Karl, hertig av Sörmland vistades också på slottet.
Han arbetade oavbrutet med att stärka den svenska kungamakten och centralisera rikets förvaltning samtidigt som han regerade med hårda nypor och for våldsamt fram bland både inre och yttre fiender.
Gustav Vasa ökade skattetrycket vilket ledde till flera stora uppror som slogs ner med järnhand.

Gustav Vasas makttillträde, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad, innebar slutet för Kalmarunionen. Gustav tillhörde Vasaätten, som genom honom blev den första monarkiska som regerade ett enat svenskt kungadöme som ett arvrike. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers lära. Den svenska kyrkans överhuvud, kung Gustav I, roll i införandet av en svensk arvmonarki ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige – den 6 juni, datumet då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs 1523 – den dag som nu är Sveriges nationaldag. Han har senare, särskilt från det sena 1800-talet, upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol. I modern historiesyn har Gustav I utsatts för en mer kritisk analys där man poängterat hur han med brutala metoder och intensiv propaganda befäste sin makt och röjde motståndare ur vägen. Historikern Lars-Olof Larsson har pekat på att Gustav med hänsynslöshet och maktlystnad i kombination med politisk skicklighet i mycket uppträdde i enlighet med den italienske politiske filosofen Niccolò Machiavellis principer för en furstes befästande av sin makt, något som den svenska historieskrivningen ofta uteslutit.

Gustav Vasa var gift tre gången och fick många barn varav tre söner blev kungar av Sverige.

Om ca 6, år eller drygt 2.000 dagar är det 500 år sedan valet skedde just här i Strängnäs.