Den lågadlige Gustav Eriksson blir en furste som befäster sin makt

Gustav Vasa

Gustav Vasa

Gustav Vasa, föddes 1496, valdes till riksföreståndare i Vadstena 1521–1523 av Götalandskapen, kung 1523 fram till sin död 29 september 1560. Han har ett eget gravkor i Uppsala domkyrka. Han föddes på Lindholmens gård alternativt på Rydboholms slott i Uppland. Båda ägdes av Gustavs pappa Erik Johansson som var riddare och riksråd men lågadel utan titel. Gustav kröntes i Uppsala domkyrka 1528. När han kom till Strängnäs i maj 1523 var han ganska väl förtrogen med staden och dess omgivningar. Gustav vistades på fadersgården Räfsnäs när han i november 1520 fick beskedet om Stockholms blodbad av ”gubben i Tranevik”, den avrättade Joakim Brahes tjänare. 1523 valdes han till kung i Strängnäs av det som var kvar av det dåvarande riksrådet (många hade avrättats i blodbadet) och de övriga (adel, präster och bönder) som deltog på herremötet som man kallat till.

Familjen vistades ofta på Gripsholm, som efter Gustavs ombyggnad var ett ståtligt renässansslott, under kortare och längre perioder. Det låg på betryggande avstånd från Stockholm där det ofta härjade pest och andra sjukdomar som Gustav ville skydda sina barn ifrån. De två äldsta sönerna (Erik XIV och Johan III) satt också fängslade på Gripsholm efter interna stridigheter efter Gustavs död men även hertig Karl (Karl IX) vistades där.

Gustav arbetade oavbrutet med att stärka den svenska kungamakten och centralisera rikets förvaltning samtidigt som han regerade med hårda nypor och for våldsamt fram bland både inre och yttre fiender. Gustav Vasa ökade skattetrycket vilket ledde till flera stora uppror som slogs ner med järnhand. Det största hotet mot hans maktposition kom under Dackefejden 1542 då bönderna i Småland med omland och gjorde uppror, Dacke tillfångatogs efter en tid och avrättades som varnagel för andra.

Gustav Vasas makttillträde, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad innebar slutet för Kalmarunionen som varat sedan 1397. Gustav tillhörde Vasaätten som genom honom blev den första monarkiska som regerade ett enat svenskt kungadöme som också blev ett arvrike genom beslut på riksmöten 1540 och 1544. Hans regering kännetecknas av införandet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byråkrati och en evangelisk statskyrka grundad på Luthers protestantiska lära och en ambition att bygga ett svenskt försvar. Den svenska kyrkans överhuvud kung Gustav I:s roll i införandet av ett svenskt arvrike ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige – den 6 juni – datumet då han valdes till kung av riksdagen i Strängnäs 1523 – den dag som nu är Sveriges nationaldag. Han har senare, särskilt från det sena 1800-talet, upphöjts till landsfader och har därmed blivit en viktig nationell symbol.

I modern historiesyn har Gustav I utsatts för en mer kritisk analys där man poängterat hur han med brutala metoder och intensiv propaganda befäste sin makt och röjde motståndare ur vägen. Historikern Lars-Olof Larsson har pekat på att Gustav med hänsynslöshet och maktlystnad i kombination med politisk skicklighet i mycket uppträdde i enlighet med den italienske politiske filosofen Niccolo Machiavellis principer för en furstes befästande av sin makt, något som den svenska historieskrivningen ofta uteslutit. Han var dock en furste av sin tid och strider om makten var vanliga i de flesta länder i Europa. Krig och interna stridigheter var mer regel än undantag.

Gustav Vasa var gift tre gången, med Katarina av Sachsen-Lauenburg 1531 – 1535 som dog ung i ett olyckligt fall. Det var ett alliansbröllop, Katarina var av kunglig börd, och de fick ett barn tillsammans sedermera Erik XIV. Margaretha Leijonhuvud var Gustav gift med i 15 år mellan 1536 – 1551, drottningen fick 10 barn och hon dog på Tynnelsö slott. Två av barnen blev kungar, Johan III och Karl IX. Gustav gifte sedan om sig som 56 åring med den 16 åriga Katarina Stenbock, de fick inga barn men Katarina tog ansvarsfullt hand om alla fosterbarnen och hon gifter aldrig om sig och lever ett innehållsrikt långt liv fram till 1621.

 

Nu är det mindre än ett år kvar till den 6 juni 2023 då Dick Harrison kommer att besöka oss och berätta om vår förste monark i staten Sverige. Under hela 2023 kommer föreningen att presentera olika föreläsare som berättar om Sveriges omdanande och spännande historia.

Vi inleder 1523 med en utställning i Multeum som skildrar Gustav Eriksson liv men också Strängnäs kommuns spännande och omfattande historia.