Invigning av utställningen torsdagen den 6 december kl. 18.30 med lärare och elver som informerar.
Gustav Vasa Förening presenterar i samarbete med Mälardalens Högskola och Strängnäs kommun
* Kungavalet 1523 av Gustav Eriksson Vasa
* Drottning Kristinas abdikation
“Ögonvittnesskildringar” av studenter från Mälardalens Högskola med informativa illustrationer om Kungavalet 1523 av Gustav Eriksson Vasa och drottning Kristinas abdikation.
Utställning i Galleriet 6 december -26 januari
De som inte kom missade verkligen en innehållsrik kväll med tre härliga elever från Europaskolan som var och en på sitt sätt med stort engagemang och pedagogisk förmåga verkligen bjöd på en innehållsrik kväll. Kan bara konstatera att var och en av eleverna på ett naturligt och engagerat sätt redogjorde för sina arbeten.
Gunnar Elworth interfolierade varje presentation med att presentera respektive elev.
Gravering av Strängnäs i Suecia antiqua et hodierna
Tack vare sitt centrala läge vid Mälaren och uppförandet, i början av 1100-talet, av domkyrkan med Strängnäs som biskopssäte, blev Strängnäs flera gånger under medeltiden och 1500-talet mötesplatsen för herredagar, råds- och kyrkomöten. Strängnäs var ett både religiöst och administrativt centrum under delar av medeltiden. Strängnäsbiskopen var många gånger även rikskansler.
Redan i Florensdokumentet från 1120-talet finns Strängnäs omnämnt.
Det var i Strängnäs som Olaus Petri började verka för den lutherska läran i domkyrkoskolan. I Strängnäs verkade även brodern Laurentius Andræ som ärkedjäkne.
Olaus hade studerat i Leipzig och hösten 1516 blev han inskriven vid Wittenbergs universitet och promoverades 10 februari 1518 till filosofie magister. Troligen studerade brodern Laurentius Petri Nericius där samtidigt. Båda fick stor påverkan på kung Gustav vad gäller reformationen.
Kan vara samma fartyg som lånades ut till Gustav Vasa, deltog i Gustav Vasas första krigsflotta.
“Bakom de nya rönen står Ingvar Sjöblom, filosofie doktor i historia, forskare och adjunkt vid Försvarshögskolan.
– Skeppet var ett av det första svenskbyggda krigsfartygen som en tid ingick i den första svenska flottan. Det finns även en god uppfattning om vilket skepp det var och vilka förgrundsgestalter i Sveriges historia som ägt det, säger Ingvar Sjöblom:
– Vi tror oss veta att skeppet tillhörde biskopen bakom brasklappen, Hans Brask. Det kan vara samma fartyg som lånades ut till Gustav Vasa, deltog i Gustav Vasas första krigsflotta tillsammans med inköpta lybska fartyg, stred vid Bornholm, Köpenhamn och Vaxholm. Nu fortsätter forskningen om skeppets historia i ett projekt tillsammans med Medeltidsmuseet.”
Drottning Kristina var och är en av Sveriges mest internationellt kända och namnkunniga personer. Hon var en europeisk storhet redan under sin levnad.
Den 4 okt. genomförde föreningen med författaren Kristina Sjögren en intressant
och spännande afton där författaren på ett mycket inspirerande och personligt
sätt berättade om drottning Kristina med utgångspunkt från sin roman
Drottningkungen – Drottning Kristina.
Berättelsen tog sin början med Gustav II Adolfs bortgång i Lützen den 6 nov. 1632.
Kungens död innebar att Kristina vid 6 års ålder ärvde tronen, men det dröjde fram till hennes 18-årsdag innan hon blev regerande drottning. Under den perioden styrdes Sverige av en förmyndarregering med rikskanslern Axel Oxenstierna i spetsen. På Gustav II Adolfs begäran fick Kristina samma omfattande uppfostran och utbildning som på den tiden vederfors prinsar. Hennes far gjorde alltså i detta fall ingen skillnad på prins och prinsessa.
Kristina var intelligent och mycket ambitiös, lärde sig flera språk, blev en duktig realpolitiker, lärde sig behärska maktspelet samt blev en duktig ryttare och fäktare. Vid faders bortgång isolerades Kristina från sin moder, vilket troligen i hög grad kom att påverka den omyndiga drottningen under många år. Författaren redogjorde livfullt för utvecklingen av drottningens relationer med rikskanslern fram till abdikationen 1656.
Sammanfattningsvis konstateras att det var ett mycket uppskattat anförande som Kristina Sjögren höll. Det visade sig inte minst genom den livliga frågestund som avslutade mötet.
Nya undersökningar har gjorts på platsen där Vasa förliste. Resultaten visar att det finns något som kan vara från Vasa i dyn på sjöbottnen – men exakt vad är det ännu alldeles för tidigt att säga. Vasamuseets förhoppning är att det kan vara en av skeppets förlorade kanoner – men understryker att ytterligare undersökningar krävs innan fyndet kan bekräftas.
– Från skriftliga källor vet vi att de allra flesta av Vasas kanoner bärgades redan på 1600-talet. Vi vet också att en av kanonerna tappades tillbaka i vattnet och alltså kan vara kvar på bottnen i Stockholms hamn, säger Fred Hocker, Vasamuseets forskningsledare.
Med hjälp av delvis ny teknik har nu bottnen vid förlisningsplatsen undersökts på nytt och denna första undersökning har visat att det finns intressanta fynd på platsen.
Gustav Vasa kallade till riksmöte/riksdag i Västerås 1527. Mötet blev startskottet till reformationen. Enligt överenskommelsen i Västerås skulle upproriska nedkämpas och kyrklig egendom konfiskeras. Biskoparnas slott och intäkter skulle förstatligas, medan adelsmän skulle utnämnas till förvaltare av kloster. Dessutom fick adeln rätt att återta all egendom som överlåtits till kyrkan sedan 1454. Inget sades om Luther eller någon reformation – det enda som noterades var att Guds ord skulle “renliga predikat varda”.
Vad som skedde i Västerås, sett ur kyrkligt perspektiv, var snarast att kungen skapade en katolsk statskyrka som först i ett senare skede blev protestantisk. Till råga på allt kallades inte ens mötet i Västerås “riksdag”, en term som ännu inte fanns i vårt språk.
Driven av WordPress & Tema av Anders Norén
