Tisdagen den 5 mars, på årets första Vasadag, tog Gerard De Geer med oss med på en spännande resa under åren före 1523 tillsammans med bl.a. Gustav Eriksson, Kristian II, Sören Norrby och Berend von Melen. Gerard började sin exposé redan 1512 och gav en initierad bild av situationen runt om i Europa med inbyggda politiska och religiösa spänningar och fortsatte specifikt med motsättningarna inom Kalmarunionen samt mellan Danmark – Hansan – Sverige där det utspelade sig starka motsättningar av maktpolitisk och ekonomisk karaktär. Han tog även upp situationen nere i Europa, Habsburgarna, Turkarna stod utanför Wien, Polen, Litauen, Tyska Orden i Baltikum, Rysslands expansion.

Efter Sten Stures d.y. seger över danskarna vid Brännkyrka 1518 hamnade Gustav Eriksson först som gisslan inför fredsförhandlingarna mellan kung Kristian II och Sten Sture och sedan som fånge hos Kristian II. Gustav lyckade fly och begav sig till Lübeck och återkom till Sverige, landsteg vid Kalmar våren 1520. Kung Kristian anföll på nytt Sverige och segrade januari 1520 i slaget vid Åsunden där Sten Sture stupade. Kriget fortsatt med belägringen av Stockholm som framgångsrikt försvarades av Sten Stures änka, Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) men kapitulerade så småningom och Kristian kunde tåga in i Stockholm. För Sveriges del slutade det med Kristians kröning till kung i Stockholm och Stockholms blodbad. Gustav mottog beskedet om blodbadet och sin faders halshuggning på Räfsnäs kungsgård. Han begav sig till Dalarna och lyckades så småningom få dalkarlarna att resa sig mot Kristian, och Gustavs bondearmé lyckade slå danskarna första gången vi övergången av Dalälven vid Brunnbäcks färja. Upproret mot Kristian blev så småningom framgångsrikt. Vi är framme vid 1523 och Gustav Eriksson Vasa väljs i Strängnäs till Sveriges konung och tågar in i Stockholm vid Midsommartiden samma år.