Han kom, han sågs, han segrade.
Orden kommer för mig när jag tänker på vilken fantastisk kväll Gustav Vasaföreningen bjöd på den 5 maj.
Historikern Ulf Skinnar från Vasa i Finland, men idag bosatt i Mariefred höll ett föredrag om Finland under tiden 1550-1650.
Men han började redan på korstågens tid och gav oss en bild över hur danskar och svenskar slagits om att komma först till Finland och inta landet. Det var främst den södra delen från Åbo och längs finska viken som VAR Finland på den tiden.
Gustav Vasa grundade Helsingfors och införde protestantismen i landet, precis som i Sverige. Men det är hans son hertig Johan som är den främste av Vasaätten, som är ihågkommen i Finland. Han bodde långa tider i sitt hertigdöme, han renoverade och byggde slott och herresäten, han och hans hustru Katarina Jagellonica introducerade konst och musik i landet. T o m gaffeln kom Katarina med! Åbo slott var hans bostad och därifrån blev han hämtad på sin bror kung Erik XIV:s order och kastad i fängelse på Gripsholm. De hade blivit djupt oense om vem som skulle äga de baltiska länderna, bägge ville utvidga sina domäner åt det hållet.
Krig fördes mest hela tiden och Sverige såväl som Finland blev utarmat, soldater skickades iväg och kom inte hem igen, extra skatter infördes.
Men likväl utvecklades landet. Finland fick städer och vägar, skolor, universitet, grundlagar och konstitutioner under våra kända kungar; Sigismund, Karl IX, Gustav II Adolf och sist vår drottning Kristina.
Som avslutning på föredraget berättade Ulf om Per Brahe d y som var generalkonsul i Finland 1637-1654.
Per Brahe hade varit med Gustav II Adolf i 30-åriga kriget. Han var påtänkt som förmyndare åt Kristina som bara var 6 år när fadern dödades i Lützen. Men den platsen tog Axel Oxenstierna. Han placerade Per Brahe i Finland istället – en degradering som blev lyckosam.
”Jag var med landet och landet med mig väl tillfreds” skrev Per Brahe själv i sin Tankebok.
Vi var tillfreds med Ulf Skinnar och han med oss. Så mycket vi lärde oss denna kväll om Sverige och Finlands gemensamma historia.
Comments are closed