GVGustav Vasa kallade till riksmöte/riksdag i Västerås 1527. Mötet blev startskottet till reformationen. Enligt överenskommelsen i Västerås skulle upproriska nedkämpas och kyrklig egendom konfiskeras. Biskoparnas slott och intäkter skulle förstatligas, medan adelsmän skulle utnämnas till förvaltare av kloster. Dessutom fick adeln rätt att återta all egendom som överlåtits till kyrkan sedan 1454. Inget sades om Luther eller någon reformation – det enda som noterades var att Guds ord skulle ”renliga predikat varda”.
Vad som skedde i Västerås, sett ur kyrkligt perspektiv, var snarast att kungen skapade en katolsk statskyrka som först i ett senare skede blev protestantisk. Till råga på allt kallades inte ens mötet i Västerås ”riksdag”, en term som ännu inte fanns i vårt språk.

Västerås riksdag/riksmöte i Västerås 16-18 juni 1527 är känd som ”reformationsriksdagen”, eller Västerås recess. Till grund för recessen, som sannolikt är redigerad av Laurentius Andreæ, låg en skickligt avfattad kunglig proposition som ställde kyrkans rika tillgångar i kontrast till kronans och i viss mån adelns. Några beslut av religiös karaktär fattades inte. Beslutet från riksdagen innehöll fyra punkter:
– de som anstiftade oro i riket skulle straffas
– kungen skulle till kronans bästa förfoga över kyrkans överflödiga inkomster samt överta biskoparnas borgar och slott
– adeln fick återkräva allt gods som donerats eller sålts till kyrkan sedan 1454
– Guds ord skulle ”renliga predikat varda”, vilket dock var en evangelisk ståndpunkt

Gustav Vasa berövade alltså kyrkan dess makt och banden med kyrkan i Rom klipptes av.
Den huvudsakliga källan är den kontroversiella Peder Svarts krönika.