imageAxel Oxenstierna föddes 1583 på Fånö gods i Uppland. 1609 endast 26 år gammal utnämnde Karl IX 1609 Axel till medlem av Riksrådet och redan 1612 utnämndes Gustav II Adolf Axel till rikskansler. Ingen annan svensk torde ha haft så mycket makt och betytt så mycket för det Sverige vi har idag. Byråkratin var hans vapen när han byggde ett nytt, modernare Sverige. (Gunnar Wetterberg).
Under Axel Oxenstiernas tid fick vi den regionindelning i länsstyrelser som ännu idag gäller, vi fick Postverket, Kammarkollegiet, Kommerskollegiet, han la grunden för Riksbanken.
Gunnar Wetterberg beskriver Axel Oxenstierna betydelse och makt med följande ord. Om man ska översätta kanslersämbetet till dagens terminologi, så var Oxenstierna statsminister, utrikesminister, långa tider finansminister, generaldirektör för den offentliga förvaltningen (det var innan politiken och verkställigheten hade skilts åt) och dessutom ordförande i AB Statsföretag, som på den tiden dominerade hela det svenska näringslivet.

I ett berömt brev till Oxenstierna den 4 december 1630, skriver Gustav II Adolf ”Det vore att önska att flere funnes, som med samma beskedenhet, trohet och vett saken hanterade; tvivelsfritt vore det, att riksens tjänst och allas vår välfärd då säkrare stode.” Han kallar honom ”… ett instrument, mig av Gudi givet, många tunga saker igenom att lykta.” och anförtror honom sin ”… åminnelse och de sinas välfärd.” Axel Oxenstierna motsvarade väl denna uppskattning och detta förtroende, vilket han visade genom hela sin livsgärning.

Axel Oxenstierna var en hängiven protestant och hans stora sorg var drottning Kristinas abdikation. Han gjorde flera försök att påverka henne att inte abdikera, att inte konvertera till katolicismen.

Axel Oxenstierna avled 1654, två månader efter Kristinas abdikation. Under sin ämbetsmannaperiod tjänade han tre kungar och en drottning (Karl IX, Gustav II Adolf, Kristina, Karl X Gustav).